Varför uppstår ett resultat – och hur beräknas skatten enligt K3?
Vid finansiell leasing enligt K3 uppstår ofta ett resultat som kan vara svårt att intuitivt förstå. Varför påverkas resultatet trots att leasingavgiften är densamma varje månad? Och hur hänger detta ihop med uppskjuten skatt? I den här artikeln går vi igenom varför skillnaden mellan avskrivning och amortering skapar ett tillfälligt resultat – och hur skatten på detta resultat beräknas i praktiken.
Varför uppstår ett tillfälligt resultat vid finansiell leasing?
Resultatet uppstår eftersom det från dag ett finns både en skuld och en tillgång som är lika stora. Tillgången skrivs av med rak avskrivning, vilket innebär att avskrivningen är densamma varje månad.
Amorteringen, det vill säga hur skulden minskar, kommer att vara olika stor varje månad. Det beror på att leasingavgiften är bestämd och ligger fast under hela leasingavtalet. Leasingavgiften är beräknad enligt en annuitetsmodell, vilket innebär att den totala betalningen är densamma varje månad men att fördelningen mellan ränta och amortering förändras över tiden.
Leasingavgiften består av en räntedel och en amorteringsdel. När leasingavtalet inleds är skulden högre än vad den kommer att vara senare, vilket innebär att räntedelen av leasingavgiften är större och därmed ger mindre utrymme för amortering.
Om leasingavgiften till exempel är 5 000 kronor och det finns en viss skuld, går räntedelen först mot skulden, och det som återstår blir amortering. Nästa månad har en större del amorterats jämfört med tidigare, vilket innebär att skulden är lägre. Därför blir räntan den andra månaden lägre, och tack vare det kan amorteringsdelen vara högre.
I början av ett leasingavtal är det vanligt att avskrivningen är högre än amorteringen. Det innebär att tillgången i debet minskar något snabbare än skulden i kredit. Därför uppstår också en egenkapitaleffekt, det vill säga ett eget kapital på debetsidan som motsvarar skillnaden mellan tillgången och skulden.
I takt med att leasingavtalet löper så kommer amorteringsdelen öka. Det innebär att skillnaden mellan det som amorteras och det som skrivs av successivt blir mindre, fram till dess att man ungefär vid mitten av avtalet går över till att amorteringen blir större än avskrivningarna. Det egna kapitalet byggs därför upp i början av avtalet, fram till en brytpunkt där det i stället börjar minska. När avtalet löper ut är skillnaden normalt noll, och därmed finns det inte längre något eget kapital kvar. Det är därför man säger att resultatet i en leasing är ett tillfälligt resultat.
K3-justeringen – skillnaden mellan avskrivning och amortering
För att ta ett exempel om vi har ett leasingavtal som löper över tre år och betalar 100 000 kronor i leasingavgifter varje år kommer 100 000 kronor att påverka resultatet eftersom det är kostnader.
Utöver detta uppstår också en tillfällig kostnad och ett tillfälligt resultat. Den så kallade K3-justeringen är skillnaden mellan det som skrivs av och det som amorteras. Om justeringen till exempel ger ett negativt resultat på 2 000 kronor innebär det att vi redovisar 100 000 kronor i resultat minus 2 000 kronor det första året. Resultatet blir då 98 000 kronor. Nästa år redovisas åter 100 000 kronor i leasingavgifter som kostnad, och justeringen kan då bli plus/minus noll. K3-justeringen blir alltså obetydlig.
Det tredje året betalar vi åter 100 000 kronor i leasingavgifter, och justeringen blir då den motsatta. Eftersom räntedelen vid det laget är liten och amorteringsdelen större kommer amorteringen att överstiga avskrivningen. Resultatet kan då bli plus 2 000 kronor.
Det första årets minus 2 000, det andra årets noll och det tredje årets plus 2 000 innebär att den totala justeringen blir noll. Leasingavgifterna uppgår däremot fortfarande till 300 000 kronor under de tre åren. Resultatet är därför tillfälligt.
Uppskjuten skatt – hur beräknas skatten på resultatet?
På resultatet redovisas en uppskjuten skatt, vilket innebär att en del av resultatet utgörs av en så kallad uppskjuten skatt. Om resultatet exempelvis är 2 000 kronor multipliceras det med bolagsskatten. I detta exempel är det 2 000 kronor multiplicerat med 20,6 procent som ger en skatt på 412 kronor. Resultatet blir då 1 588 kronor och skatten 412 kronor, vilket kallas uppskjuten skatt.
Eftersom skatten följer resultatet kommer den, när avtalet löper ut, att balansera till noll. Både resultatet och skatten på resultatet är alltså tillfälliga skillnader mellan tillgång och skuld.